Projekt Öring Åsunden - Stångån

Nyckelord:
Biologisk mångfald, starkt hotad art, miljöförbättring, biotopvård, fisketurism, inkomstförstärkning till glesbygd.

Uppdraget
Den 21/8 2003 beslutade samordningsgruppen för Åsunden-Stångån bestående av FVOF ordf. i södra, östra, och norra Åsunden samt Juttern-Ärlången och Nimmern samt representant för enskilda större fiskevattenägare och Lars Wiström, tillika ordförande för Östergötlands fiskevattenägare efter samråd med länsfiskekonsulent Per-Erik Larson, att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att genomföra en förstudie till ett fullskaleprojekt med målet att restaurera öringbestånden i vattendragen till Åsunden genom att återskapa och förstärka stationära och/eller vandrande öringbestånd inom aktuella FVO med avsikten att få starka-fiskbara bestånd i sjöar resp. vattendrag.

Arbetsgrupp och dokumentation
Arbetsgruppen består av Kaj Jonsson, Bankevid, Ingemar Axelsson, Kisa, Mikael Svensson, Rimforsa, alla med praktisk erfarenhet av ekologisk öringvård i naturligt förekommande bestånd, Torgny Johansson, Hagla, ordförande i östra Åsundens FVO och Per Bjurulf, Gumhem. Vi har samarbete med länsfiskekonsulenterna i Linköping och Kalmar.
Arbetsgruppen kan sägas avlösa en ”fiskevårdsgrupp”, som särskilt ägnat sig åt förstärkande- och biotopåtgärder i Kölefors-Storåsystemet samt Jonsboån, i vilken ingick bl.a. Kaj Jonsson, Ingemar Axelsson och Mikael Svensson
Vi har mot bakgrund av tidigare inventeringar och registerdata, som finns i länsstyrelsen och fiskeriverket samt lokal kännedom kartlagt förekomsten av stationära och vandrande bestånd inom hela området respektive för öring lämpliga biotoper.
Dessutom har vi kontaktat övriga FVO inom området för information, samråd och samarbete. Särskilt intresse har riktats mot bestånd, som är eller kan bli sjövandrande.
Vidare har vi med samma källor kartlagt förekomsten av och grad av vandringshinder, det aktuella tillståndet och i några fall ägande och vattendomar för dämmen. Ännu så längre för att utforma metodiken för kartläggningen och ge förutsättningarna för åtgärder. Här finns ett komplicerat författningsbaserat regelsystem, som ej alltid är klart i sin tillämpning. Detta avser vi klarlägga så långt möjligt är och utforma en manual eftersom det i ett stort antal fall är en begränsande faktor.
Förteckning över vattendrag inom Stångåns vattenavrinningsområde som är eller har varit öringförande visas med svart på kartan. (Se bilaga 1, karta över Stångåns avrinningsområde). Det är dock möjligt att vattendrag kan vara öringförande utan arbetsgruppens vetskap. I de södra delarna av nämnda område har arbetsgruppen begränsade erfarenheter av de mindre vattendragen så detta område får räknas som en ”svart” fläck.
De vandringshinder som finns i de kända vattendragen är markerade med grönt på kartan.
Som ett komplement till detta kan den fotodokumentation som gjorts, av vissa av nedanstående vattendrag, vara användbar.

Målsättning
Övergripande mål
Att utreda möjligheterna att etablera livskraftigt öringbestånd i Åsunden och sjöar i området med utgångspunkt från befintliga bestånd
Delmål
- utreda möjligheten att iståndsätta Stångåsystemet som fungerande lekområde
- utreda möjligheterna för förbipassage vid Blomsfors och Tyrisfors kraftverk
- utreda vilka andra vattenströmmar som kan bli fungerande lekområden
- uppskatta totalkostnaderna för att genomföra ett fullskaleprojekt och i samband därmed även undersöka möjligheterna till finansiering

Uppdrogs vidare åt Per Bjurulf att efter mötet utforma en detaljerad arbetsordning, vilken utgör bilaga till protokollet (Bil. 2).
Diskuterades vidare möjligheterna att marknadsföra Åsunden bättre som ett attraktivt fiskevatten. Mötet enades om att frågan visserligen är näraliggande till öringprojektet men bör drivas som eget projekt

Bakgrund
Den omfattande förorening av vattendrag, som utsläpp av kloak-, spill- och avrinningsvatten från bostäder, samhällen, sjukhus, fabriker och kommunala reningsverk med otillräcklig reningsgrad under 30-70 talen var faktorer som slog ut och reducerade tidigare rika öringbestånd.
Den andra avgörande faktorn är olika typ av dämmen, som utgör definitiva hinder för uppvandrande lekfärdig öring och turbiner i kraftverk som massakrerar nedvandrande smolt (öringungar mellan 2-3 år gamla).
Den tredje faktorn är olika typ av förstörelse av lek- och uppväxtlokaler.
Detta har gjort att den tidigare starka åsundenstammen av storvuxen (upp til 8 kg) öring nu endast finns som en starkt hotad spillra med fångst av stor öring någon enstaka gång. De tidigare rika bestånden av ”grålax”, som trängdes i Stångåutloppet vid Horn och i Köleforsån, som äldre generationer berättar om, finns ej längre.
Även i mindre sjöar uppströms Åsunden har funnits stor insjööring.

Åsunden som öringsjö
Det är möjligt att den enda kvarvarande lekplatsen för den storvuxna öringen i Åsunden är Köleforsån (Storån) med biflöden. Det kan dock icke uteslutas att det finns mer eller mindre stationära stammar i andra bäckar i avrinningsområdet, som försöker och delvis lyckas med ned- och uppvandring i andra tillflöden och sjöar.
Åsunden är en typisk laxfisksjö med varierande djupförhållanden ned till 60 m. Den har klar skiktning sommartid med stora, kallare vattenområden, vilket är av stor betydelse för öringen. Den är kall, näringsfattig, med lämpligt pH, till stora delar utan större vass eller annan strandkantsvegetation som utgör jaktmarker för gäddan. Av de två huvudpredatorerna, som är gädda och lake, förekommer gädda i måttliga bestånd men laken rikligt. Gäddan tar större öring medan laken tar mindre. Det kan förväntas att den öring, som återvänder till sjön, består av såväl 1+, 2+, 3+ och 4+ generationer, vissa är kvar på näringsnivån plankton och insekter medan andra har lämnat detta stadium och övergått till fiskföda. Av näringskonkurrenterna torde siklöja vara den allvarligaste medan mört finns i måttliga bestånd. De konkurrerar emellertid företrädesvis om insekts- och planktonfödan. Abborre, som gynnar öringen, finns i rikliga bestånd och kan befaras minska om man lyckas med att etablera en bra öringstam. Kräftstammen i sjön kan också förväntas skattas på tidiga utvecklingsstadier men kräftan kan vara predator om den finns på lekplatserna.
Bedömning: Åsunden är en lämplig öringsjö men problemet torde vara den rikliga förekomsten av lake.

Kartläggning, åtgärder, tidschema, prioritet och kostnader
1.Hallstad/Jonsboån är ett område som visserligen ligger utanför Stångåns vattenavrinningsområde till Åsunden. Den mynnar i Järnlunden. Vi inom arbetsgruppen har emellertid erfarenheter av åtgärder i detta vattensystem, som är av stort värde som modell och erfarenhetsbas för föreliggande projekt, värda att redovisa. Vi tar även med den i åtgärdesprogrammet. Ån har under 2003 elfiskats vid lokalen nedan Jonsbo samt nedan Hallstadammen.

Under sommaren 2000 grävdes ett omlöp runt ”snickeridammen” i Hallstaån. Det finns fortfarande en del justeringar att göra i omlöpet men på det stora hela blev det framgångsrikt. Under sensommaren 2003 elfiskades lokalen nedan omlöpet vid Hallsta, i det grävda omlöpet, nedan hallstadammen, nedan fördämningen vid Eriksholm samt vid lokalen nedan dammen vid Jonsbo gård.
· Nedan omlöpet 2st 0+, 3st >0+.
· Omlöpet 10st 0+, 2st >0+
· Nedan Hallstadammen 2st 0+, 4st >0+
· Eriksholm 1 st >0+
· Jonsbo 0 st!

Kända vandringshinder:
- Damm, Eriksholm. (ej passerbar)
- Damm, Jonsbo. (ej passerbar)

I april –99 ansökte ägaren till Jonsbodammen om att bygga ett minikraftverk i ån men detta projekt slutfördes aldrig, dock hade omfattande grävningsarbeten gjorts så lekområdet nedan dammen vid Jonsbo, som tidigare varit åns bästa, förstördes. Nerströms detta område täcktes bottnarna i bäcken av fin mjölsand som täppte till nedanliggande lekområden.
Det lär även funnits flodpärlmussla på denna sträcka.
Elfiske vid nämnda sträcka under 2003 gav ingen öring så beståndet får nog betraktas som utplånat. Ägaren har dock fått som åläggande att återställa området och sedan borde återinförande av öring från lokalen vid Hallsta kunna ske.
Problemen är först dammfästet vid Jonsbo där dammen håller på och ge sig och har eroderat underifrån, Ägaren Tommy Magnusson har ansvaret för regleringen med en lucka men avrinningen är inte dimensionerad för de höga flöden, som kan uppträda. Vad vattendomen säger framgick inte av de handlingar, som han hade. Detta bör kontrolleras genom att rekvirera vattendomen (representanter från länsstyrelsen).
När ägaren köpte fallrätten från Forskraft så överfördes regleringsansvaret för Långsjön till honom och han får försöka att utjämna så gott det går när Sjösäters kraftstation startar och stoppar.
Nästa åtgärd är att de vallar av grus som finns på ostsidan nedan dammen i Jonsbo måste göras mindre branta mot ån för att minska erosionen samt att så in dem med gräs för att binda materialet och vidare låta en trädbård växa upp.
Större sten i ån bör läggas i för att skapa en variation.
Vidare bör vattennivån nedan dammen höjas i en eller två nivåer.
Allt detta är ägaren villig att göra i samförstånd med arbetsgruppen, vilket då även underlättas av att han har egen grävmaskin.

Åtgärder:
1. Se till så att omlöpet vid snickeridammen vid Hallsta fungerar optimalt.
2 Omlöpet bör omgärdas av beskuggande träd och buskar. I dagsläget håller betande får tillbaka växtligheten därför bör stängsel sättas kring omlöpet så att träd kan rota sig.
3. Nedanför Eriksholm finns en liten strömsträcka som med tillförsel av sten och grus skulle fungera som reproduktionsområde.
4. Dammen vid Eriksholm har ingen användning och är igenvuxen och i dåligt skick. Genom en utrivning skulle nya och mycket fina sträckor uppströms kunna öppnas upp. ( I samtal med representant för ägaren, Tekniska verken i Linköping, Anders Dahlqwist, 13/10 -03, ifrågasätter han rivning av dämmet och föredrar kringlöp. Denna fråga bör diskuteras ytterligare)
5. Vid Kullsäter finns flera fina forssträckor som med tillförsel av lekmaterial skulle bli ännu bättre.
6. Fortsätta att återskapa områdena vid Jonsbo, en utrivning av dammen med byggande av nya fallsträckor vore i det långa perspektivet en idealisk lösning. Samråd med boende uppströms dammen vid Jonsbo bör först genomföras.

Kostnader, tidsschema och prioritet
Objekt 2004 prioritet 2005 prioritet 2006 prioritet
1. 5 000 1 2000 1 -
2. 2 000 1 - -
3. 1 000 2 1 000 2 1 000 2
4. 1 000 1 - -
5. 1 000 2 1 000 2 1 000 2
6. 2 000 1 2 000 1 -

2.Bergabäcken vid Slätmon.
Berga bäcken” vid Slätmon mot Svartmålen har också haft öringbestånd tidigare.
Bitvis är den fin och meandrar en sträcka 100 m innan utloppet i Lillån.
Det är osäkert om det idag finns någon öring kvar.
Kända vandringshinder:
- Damm vid rv 34 (ej passerbar)

Åtgärder:
1. elfiske
2. återställande av öringbestånd
3. Dammen verkar i dagsläget inte ha någon betydelse, utredning om rivning.
4. De sista 100-200 m innan utloppet Lillån bör rensas upp, då skulle bäcken kunna fungera som ett viktigt reproduktionsområde för Åsundens öring
5. Nytt lekgrus bör fyllas på valda platser i bäcken.

Kostnader, tidschema och prioritet
Objekt 2004 prioritet 2005 prioritet 2006 prioritet
1. 1 500 1 - -
2. - 2 000 2 -
3. 500 1 - -
4. 5 000 3 2 000 3 -
5. 2 000 1 - -

3. Lillån (norr Kisa)
I Lillån (norr Kisa) mellan Slätmon och Bankevid finns ett bestånd av öring där även utvandring till Åsunden via Storån är möjlig.
Sträckan Bankevid – utloppet i Storån är öppen för solljusbestrålning och kraftigt igenväxt, dock har öring lyckats vandra upp för lek ovan Bankevid när vattenståndet varit riktigt högt. Fördelen dock är att det är svårt även för predatorer som gädda att passera. Hösten 2001 iakttogs den största öring Kaj Jonsson (Kaj J.) någonsin sett i bäcken och bedömde fisken till mellan 3-5 kg! Detta var med största sannolikhet en fisk som kommit från Åsunden och som under det höga vattenföring som rådde lyckats ta sig tillbaka till födelsebäcken för lek.

Åtgärder:
1. Uppströms Bankevid finns det fina möjligheter för lek men det är stor brist på större sten och block, som skulle bli bra uppväxtplatser för öringen. Biotopåtgärder bör genomföras.

Objekt 2004 prioritet 2005 prioritet 2006 prioritet
1. 1 500 1 - -

4. Storån/Köleforsån
Idag den enda säkra lekplatsen för till Åsunden nedvandrande öring.
Kaj J. har redovisat för tidigare års bestånd av lekmogen öring, som gick upp i Storån för lek under hösten. Under slutet på 50 talet var det ett storartat skådespel, som utspelades i ån!
Hela ån upp till Nytorps gård var lekområde och vi kan idag räkna antalet lekgropar i ån på ena handens fingrar, en otrolig nedgång.
Sannolikt är dagens antal lekfiskar i Storån inte tillräckligt för att erhålla en genetiskt tillräcklig variation.

Storöringbestånd är mycket ovanliga numera och det är ofta mänsklig aktivitet som bär skulden för detta. Som exempel hade Rengen framtill på 60-talet en nedströmslekande öring, som slogs ut efter ett kraftstationsbygge vid Bjärka.

1968 startades Kindasågen och redan då märkte Kaj J. en förändring men den riktiga boven var Långasjönäs pappersbruk och den kortfiber som lade sig som ett lock över de bottnar, som öringen lekte i.
Hantering av timret i Kisasjön under 70 och 80 talet med de ämnen som avsöndras var starkt negativa för öringen. Kisasjön misshandlades svårt med oljeutsläpp och oljeläckage från bla. timmerbåtarna i sjön. För ca 20 år sedan muddrades ån på ett inte särskilt effektivt sätt. Sannolikt gjorde detta mer skada än nytta då det i sedimenten i ån finns lagrat en hel del miljögifter. När läget var som mest akut på 70 talet så kramade Kaj J. lekmogen fisk på rom och odlade rommen i kläckningslådor, som han iordningställt vid Lillån inne i Kisa.

Nedströms dammen vid Lustbacken blir ån lite lugnflytande med rejäla djuphöljor där det tidigare fanns ett stationärt bestånd av storöring. Dessa fiskar lekte nerströms på sträckorna nedom vattenspegeln ner till där ån böjer av mot järnvägen. Under de senaste åren har det inte synts några spår av någon lek på dessa ställen så det är mycket osäkert om öringen finns kvar på nämnda ställen.

Det pågår en renovering av den gamla vaddfabriken i Kölefors.
I projektet Kölefors Vaddfabrik, Vattenkraftsinstallation (P. Ejdesjö och B. Spade 2002) nämns icke effekterna på den vandrande öringstammen alls. Anmärkningsvärt är att man planerar att åter sätta in den skadligaste turbintypen. Det är framförallt två typer som används i svenska smärre kraftverk; Francis- eller Kaplanturbiner. Moderna Kaplanturbiner är skonsammast med avseende på mekaniska skador på passerande smolt. Detta beror på skillnaden i bladantal. Medan Francisturbinerna har 10-20 blad har Kaplan turbinerna som regel endast 4-8 blad. Dödligheten hos smolt som passerar Kaplanturbiner är 1- 20 % medan den är 3 – 5 gånger högre i Francisturbiner. Kavitationen (skadlig effekt på smolt av luftbubblor som brister) är även större i Francistypen. Under den tid som Francisturbinen fungerade i vaddfabriken från 1924 till dess bassäng och turbin slutade att användas torde större delen av smolten på väg till sjön massakrerats. Nu rinner stora delar av vattnet under dammen. Återinstalleras en Francisturbin, utan att dyra och många gånger svåra och ineffektiva (jämför nedan) åtgärder vidtages för att smolten skall kunna passera oskadda, så är det omfattande arbetet med att ställa i ordning och underhålla lekplatser för kanske den enda vandrande stammen av öring till Åsunden utan effekt.

Fortsatt restaurering av vaddfabrikens vandringshindrande effekter, såväl uppströms som nedströms, måste motverkas med stor kraft. Annars går den hotade spillra som finns kvar mot komplett undergång, vilket är synnerligen allvarligt om det är det enda vandrande beståndet, anpassat till vattenområdet, som finns kvar och som kan utnyttjas till restaurering av andra vandrande bestånd.
Arbetsgruppen har sänt en skrivelse till länsfiskekonsulenten med information om problemen, i det fall vaddfabrikens damm och turbin återställs i funktion.

Elfisken är gjorda 1993, 1999 samt 2000

Den 7:e september 2000 elfiskades lokalen vid Knäck samt uppströms vaddfabriken av Urban Hjälte med bistånd av Jonny Andersson, Kaj Jonsson samt Ingemar Axelsson. Det första taget resulterade 31 öringar varav 3 st var 2+ samt 3+, ca 15cm.
2:a taget blev det 16 öringar , en 2+. Övriga var kläckta i år och höll längder mellan 5-9cm. Två gäddor samt några abborrar, lake och ett par små ålar!! (10cm).
Eftersom tillgången på öring visade sig vara likvärdig från elfisket under 1999
uppströms vaddfabriken, gjordes bara ett översiktsfiske där det inte i förväg bestämts en sträcka att mäta på.
Resultatet blev 12 st öringar 0+ men missade några öringar som bedömdes vara 3+, 15 – 18 cm. Slutsatsen var att ju mer strömt vattnet var desto mer öring stod det på platsen.

I maj 2000 lade fiskevårdsgruppen ut två stockar, som skulle fungera som koncentrator vid vaddfabriken för att underlätta för uppvandrande fisk.
Nyttan av denna visade sig vara begränsad då arrangemanget höll i ett par år och ingen synbar ökning av antalet lekgropar uppströms vaddfabriken kunnat konstaterats.
Under sommaren 2000 gjorde fiskevårdsgruppen arbeten i ån där strömkoncentratorer samt utläggning av sten i ån som låg utmed stränderna.
Effekten av dessa arbeten visade sig samma höst då det ovan vaddfabriken observerades en riktigt stor lekgrop på en av platserna vi gjort en koncentrator i sten. På denna plats hade det tidigare inte setts spår av någon lek.
Om vaddfabriken rustas upp och det åter anläggs en damm vid denna plats skulle en sån här ”ny” viktig lekplats sedimentera igen. På uppväxtområdet strax ovanför skulle vattenhastigheten avstanna betydligt med svåra följder för uppväxande öring.

Kända vandringshinder:
- Dammen vid Lustbacken, Kölefors bruk. (ej passerbar i dagsläget)

I vattendomen ( daterad till 1932) för dammen i vaddfabriken ska 4 kg ålyngel / år sättas i som kompensation!
Av intresse i detta sammanhang är erfarenheter andra fiskevårdare gjort.
Under ett seminarium som hölls i Söderköpings kommun om ”Havsöring” berättade Sverker Lovén om Stockholms stads fiskeprojekt i bl.a. Avaån.
I Avaån kramas 20 lekpar/år med ca 5 kg i medelvikt, som ger 150.000 romkorn.
Totalt räknas det i de optiska räknarna ca 150 lekpar som går upp i ån. Vidare redovisades att lekgrus som lagts ut med helikopter i Avaån inte kostat mer än utlägg med grävmaskin, ca 1000kr/ton inkl allt.

Åtgärder:
1. Vassklippning på de långsamtflytande sträckorna nedom Knäck
2. Tillföra sten i åfåran vid Åtorp.
3. Större stenblock bör fyllas på utmed hela sträckan mellan Knäck till Lustbacken.
4. Lekgrus bör fyllas på i form av natursingelsten i storlek 15-30 mm 50% samt 30-60mm 50%.
5.Dämmet vid Lustbacken är i dåligt skick och det ideala för fisken vore att riva det. Ägaren Björn Svensson ställer sig positiv men vill ha frågan om åtgärdens berättigande och effekter bättre belyst eftersom han bedömer dämmet som industrikulturellt intressant. Han föreslår att han, fiskerikonsulenten Per-Erik Larson och jag träffas vid dämmet och diskuterar frågan. Han prioriterar öring. En lösning på vandringshindret vid Lustbacken är mycket viktig eftersom strömsträckorna ovan dammen innebär mycket fina möjligheter för uppväxt samt att påfyllning av lekgrus skulle ytterligare säkra möjligheterna för naturlig lek i ån. Detta måste betraktas som mycket viktigt med högsta prioritet.
6. Anlägga en beskuggning av öppna ytor i ån genom att tex plantera pilplantor skulle innebära mindre igenväxning av vass, som är ett utmärkt skydd för predatorer som gädda och skulle dessutom sänka vattentemperaturen. Det skulle även försvåra betydligt för hägern, som säkert har en avgörande betydelse i skattningen av småöring i ån.
7. Då antalet fiskar som går upp för lek i ån är mycket begränsat borde det till ett totalt fångstförbud av öring i Åsunden. Efter initiativ från arbetsgruppen har FVOF´s styrelse under oktober –03 tagit beslut om ett nätfiskeförbud i mynningen mot Åsunden, vilket kommer att gälla årligen under tiden 15 oktober till 31 december. Styrelsen beslutade samtidigt om fiskeförbud ovan järnvägsbron. Detta kommer inte att innebära någon inskränkning i kräftfisket i ån för markägarna.
8. En lösning på problemet med fördämningsplaner vid vaddfabriken måste betecknas som det viktigaste på åtgärdslistan för närvarande. Högprioriterat.

Objekt 2004 prioritet 2005 prioritet 2006 prioritet
1. 4 000 1 4 000 1 4 000 1
2. 2 000 2 - -
3. 1 500 1 1 500 1 1 500 1
4. 1 000 2 1 000 2 1 000 2
5. - 90 000 1 -
6. 500 2 500 2 500 2
7. - - -
8. - - -

5.
Lillån inne i Kisa samhälle, (även benämnd Tallusaån i folkmun). Ån elfiskades med översiktsfiske under september 2000. Resultatet visade på ett relativt gott bestånd av öring. All öring härstammar från de utsättningar, som Kaj J. gjorde av öring från Kölefors under åren 1971 till 72, då han satte ut 1000 st uppströms och nerströms bron vid Kärleksstigen.
En utvandring av fisk till Kisasjön är fullt möjlig då det inte finns några hinder vid utloppet i Kisaån.
Bron över ån vid Kärleksstigen utgör ett vandringshinder för fisken.
Sträckan Brostorp till Hargsjön är inte kollad men den intressantaste sträckan bedöms ändå vara från Brostorp till utloppet i Kisaån.
Ån är elfiskad under september 2000. Resultatet blev 20 st >0+ öringar på sträckan nedströms kärleksstigen, inga 0+ fångades.
På sträckan ovanför togs det 15 st >0+, inga 0+ här heller.

Åtgärder:
1. Ett fortsatt skydd för öringen i Lillån är viktigt då den dessutom ligger i tätorten med allt det innebär av t.ex. fiskande barn, som i oförstånd kan allvarligt påverka beståndet negativt.
2. Skydd för träden runt bäcken
3. Tillföra mer större stenblock för att skapa ståndplatser
4. Tillföra lekgrus på vissa av områdena.

Objekt 2004 prioritet 2 005 prioritet 2006 prioritet
1. 0 1 0 1 0 1
2. 0 1 0 1 0 1
3. 1 500 1 - -
4. 1 000 1 1 000

6.Bäck mellan Lillören och Ören.
I bäcken mellan Lillören och Ören lär finnas ett öringbestånd.

Åtgärd
1. elfiske
2. biotopvård

objekt 2004 prioritet 2005 prioritet 2006 prioritet
1. 1 500 2 - -
2. - 2 000 3 -

7. Bäck mellan Ringsjön och Ören
Här ordnade Kaj J. 3000 Kölefors öringar 1969 till ägaren, som hade dammen. Några år senare rämnade dammen under en nederbördsrik höst och öringarna hamnade i Ören och det togs grov fisk uppåt 7 kg senare. Kaj J. hade hört att några grävningar genomförts i bäcken och att det ev. satts ut öring. Vid utloppet från Ringsjön ska det av en sommargäst gjorts ett rör, som säkerställer flöde i bäcken även under torrsomrar.
Åtgärder
1. elfiske
2. biotopvård

Objekt 2004 prioritet 2005 prioritet 2006 prioritet
1. 1 500 2 - -
2. - 2 000 3

8. Pinnarpsbäcken
Pinnarpsbäcken väster om Kisa med utlopp i Övre Föllingen. Här finns ett stationärt bestånd av öring, dock är bäcken i behov av mera ståndplatser för uppväxande öring. Uppgång vid lek av fisk från Föllingen är fullt möjlig.
Utloppet i Föllingen kräver årlig röjning av vass. Annars innebär återväxten totalstopp för uppvandrande öring.
Vid crossbanan vid Kättestorp har tidigare lekmöjligheter utplånats då fin sand runnit från banan under kraftiga regn. Här måste erosionen hindras med t.ex. stenblock och ytterligare trädplantering för att binda materialet.

Kända vandringshinder:
- gammal kvarnfördämning (ej passerbar) vid Bringesån som rinner ut i Föllingen nv. om Pinnarpsbäcken.

Åtgärder:
1. Tillföra mer större sten för att skapa ståndplatser. Lekgrus i bäcken finns det redan gott om.
2. Bevara träd kring bäcken.

Objekt 2 004 prioritet 2 005 prioritet 2 006 prioritet
1. 1 500 1 1 500 1 1 500 1
2 0 1 0 1 0 1

9. Kisaån
Vid Föllingsö nerströms Nedre Föllingen fanns/finns det ett öringbestånd men det är osäkert om det finns idag. Sträckan har inte elfiskats på berörda ställen sedan 1993.
Mycket fina sträckor finns nedan Föllingsö. En fördel är att det till inloppet i Nedre Föllingen inte finns någon nivåtröskel.
På sträckan mellan infarten till Föllingsö och kvarnbyggnaden togs det för flera år sedan av någon outgrundlig anledning ner träd som beskuggade ån fint. Nya träd får dessutom numera svårt att växa upp då betande djur tidigare hållit hårt efter växtligheten.
Nedströms kvarnen – pappersbruket är ån lugnflytande och ointressant. Mellan 1980 fram till 1994 gjordes observationer av öring i dammen i direkt anslutning till vattenintaget till turbin. Anställd på pappersbruket fångade öring på mellan 3 och 5 hekto, detta var omkring 1994-95. Efter detta har inga observationer av öring gjorts.
Nedanför Föllingsö delar ån upp sig i en grävd kanal, som leder till en damm på andra sidan riksvägen. Nedan dammen finns en forssträcka där det enligt boende i gården bredvid, finns eller har funnits öring.

Kända vandringshinder:
- Långasjönäs pappersbruk. (ej passerbar)

Åtgärder:
1. Det viktigaste är att inte röra träden kring ån på strömpartierna.
2. Mer lekgrus behöver läggas i
3. En elfiskeundersökning för att bringa klarhet i om öringen är utslagen. Både vid Föllingsö, nedan dammen på andra sidan vägen samt gamla kvarnbyggnaden.

Objekt 2 004 prioritet 2 005 prioritet 2 006 prioritet
1. 0 1 0 1 0 1
2. 1 500 1 1 500 1 1 500 1
3. 1 500 1

10. Lillån (syd Kisa)
Mellan Kvarnsjön och Karlbergsdammen är ån en pärla med mycket fint vatten, vilket bekräftas av riklig förekomst av elritsa. Kaj J. har läst om Curt Lindhé som på 1920-30 talet skrev om ett öringfiske i Lillån under sina besök här nere. Den dog nog ut när Karlbergsdammen byggdes men det borde nog gå att introducera öring igen med Kölefors öring. Lillån elfiskades av Tengelin under –94 men han hittade ingen öring bara elritsa. En annan fin sträcka av ån är mellan Rummingen och Filten. Öringen som slogs ut här kanske skulle gå att återföra med öring från Kölefors.

Kända vandringshinder:
- Karlbergsdammen. (ej passerbar)

Åtgärder:
- restaurering av öringbeståndet och biotopvård

2 004 prioritet 2005 prioritet 2006 prioritet - 5 000 3 5 000 3

11. Lillån (mellan Glimmingen och Rummingen)
Bäcken ser fin ut men några spår av lekande öring har inte observerats.
Åtgärder
- elfiske
2 004 prioritet 2 005 prioritet 2 006 prioritet
- 1 500 2 -

12. Tidersrumsbäcken
Bäck mellan Bjärken och Tidersrumssjön samt biflöde från Sandgölen. En sträcka som hyser Bäckröding och som bla. vid Salvarp är väl värd att titta över. Biflödet från Sandgölen är en liten grund bäck som aldrig torkar ut vilket skulle säkra tillgången vid torrsomrar.

13. Bulsjöån (vid visskvarn)
Även detta vattendrag rinner utanför Stångåns vattenavrinningsområde men är en öringlokal som flera i arbetsgruppen följt under flera år och som redovisas för den har värde som modell och erfarenhetsbank.
Här har den uppströmslekande öringen i Sommen sina lekplatser och det går varje år upp grov fisk, som leker här. En omprövning av vattendomen har under senare år gett mera vatten i ån för att säkra öringens fortlevnad.

14. Bäck mellan Täftern och Täftlången
Mellan Täftlången och Täftern rinner det en bäck som tidigare höll öring men som slogs ut när markägaren genom förde en massiv kalkning mot kräftpest från vattnet nerströms. Finns troligen inget kvar idag.
Åtgärd
1. Elfiske
2. restaurering och biotopvård

objekt 2 004 prioritet 2 005 prioritet 2 006 prioritet
1. 1 500 1 - -
2. - 3 000 2 -

15. Skjuleån
Rinner från Nederskjulen via Skättesbo mot Lögefall. En mycket fin bäck, där det observerats småöring under senare år. Det som gör denna bäck högintressant är att det är en perfekt passage ut i Stångån för både utvandrande och fisk som ska upp för lek. Den torde inte vara elfiskad.

FVO-ordf. för Erlången-Juttern, Sture Johansson, såg för några år sedan öring i storleken 30-40 cm i Stångån vid Äpplerum. Han har också för 10-tal år sedan sett och fångat öring i Skjuleån, som rinner ut i Stångån. Men han har fått uppgift om att öringen skulle ha försvunnit då en bonde i Östergården hade anlagt kräftdammar i bäcken.
19 maj 2001 inventerade Ingemar Axelsson och Mikael Svensson sträckan.
Från gröna kartan på CD kommer koordinaterna här, vid X 6417773 Y 1497938 och ner till vägen är det en snabb forssträcka som såg intressant ut. Sedan blir bäcken flack och rinner över öppet landskap med en del vass och för lite träd som skuggar. Dammarna påträffades vid X 6419208 Y 1498023 men det var inte som Sture J. fått uppgift om. Dammarna låg vid sidan om befintlig å fåra och det var bara ett rör till bäcken för att ta vatten från. Allt var igenväxt så någon verksamhet verkade inte förekomma byggnationen förefaller icke utgöra något hot mot öringen.
Nedströms vid X 6420031/ Y 1497929 såg vi en av de finaste strömsträckor vi någonsin sett och ner till X 6420356 Y 1497976 ser bäcken lika fantastisk ut, ett myller av små forsar och djupare partier med små öar! Sen så blir det lite flackare innan det blir en snabbt strömmande sträcka ända ner till utloppet i Stångån. Inte någonstans fanns det några hinder i form av dämmen för fisken!
De bedömde att det är lite svårt för annan fisk än öring att vandra upp i bäcken då det krävs några skutt i den nedre delen för det. Men det är ju bara ett stort plus.
Det råder nog inte något tvivel att det vandrar ut öring från den här bäcken ner i Stångån och det är troligen det enda stället i den här delen av systemet där det förekommer
Det här är mycket positivt; inte bara att det inte visade sig vara förstört utan att det var så fina sträckor bevarade utan några byggnationer.

Åtgärder
1. Elfiske
2. Detta aktualiserar de vandringshinder som Blomsfors och Tyrisfors (Horn) kraftverk innebär. Vid kontakt med tekniska verkens ansvarige för dessa kraftverk, Anders Dahlqwist, uppger han att de är positivt inställda till förbilöp. Därvid ansåg han att en diskussion måste föras om ersättning till ägaren för förlorad vattenmängd, som skall gå i förbilöpen. Av mycket stor betydelse är att det är Kaplanturbiner i de två kraftverken. Även om det förhållande att det är två på varanda följande och därmed upprepad smoltdöd så behöver man inte räkna med mer än högst 40 % dödlighet. Vi skall granska vattendomen för att se vilka villkor ägaren har för dels förbisläpp dels fiskevårdande åtgärder vidare vilken vattenmängd som krävs i förbilöpet kontinuerligt och som temporära stötar och sedan se vad vi har för förutsättningar att förhandla.
3. Vidare bör vi projektera inför förbilöpen.

Objekt 2 004 prioritet 2004 prioritet 2 005 prioritet
1. 1 500 1 - -
2. 1 000 1 - -
3. 110 000 1 90 000 1 -

16. Bäck vid Tjuserum
Bäcken rinner under vägen mot Gamleby vid Hults tegelbruk öster om Hycklinge och går sedan utmed vägen vid Tjuserum.
Bäcken är inspekterad 12 oktober 2003 vid Tjuserum och vi kunde konstatera visuellt att det fanns gott om öring. Ett flertal i 0+ storlek sågs strax innan den gamla kvarnen. Vi såg även pågående lek vid infarten till Tjuserum. Att det finns öring kan således konstateras men ett framtida elfiske skulle vara positivt.
En gammal damm finns strax norr om Tjuserum men den är glädjande nog tömd och det har blivit nya fina ståndplatser i dammen. Från dammen faller vattnet mycket brant och någon passage för fisken är inte möjlig. Nedströms denna damm mot Hults tegelbruk finns det också öring men vi har inte tittat närmare på denna sträcka. En möjlighet för fisk att vandra ut i Åsunden är fullt möjlig men sträckan nerströms Hult är kraftigt vassbeklädd och lugnflytande.

Åtgärder:
1. Elfiska sträckan vid Tjuserum samt förnyat elfiske där Tengelin elfiskat 1993.
2. Biotopvård i lek- och uppväxtområdena
3. Vidtaga åtgärder som behövs för att öka möjligheterna för vandring ut i Åsunden.

Objekt 2004 prioritet 2 005 prioritet 2 006 prioritet
1. 1 500 1 - -
2. - 3 000 1 -
3. - 2 000 2 -

17. Lillån uppströms Bolen mot Erstorp
Efter kontroll av Lillån den 12 oktober 2003 konstaterades det att ån hyser ett bestånd av öring (lek konstaterades vid vägen mellan Kulan och Karldammen.)
Vid denna sträcka har slutavverkning på granskogen skett och rester av granris hade täppt till ån så att vattennivån hade stigit med ca 40cm. Detta problem löstes direkt på plats, vilket fick till följd att inom 5 min fick vi beskåda öringlek direkt framför fötterna.
Vid sträckan upp mot Erstorp så det mycket bra ut för uppväxt och lek, men inga spår efter öring skådades.
Tillgången på vatten är osäker under torrsomrar, bäcken kan ev. ha torkat ut under den varma sommaren –97. Mellan Finede och Erstorp har inget elfiske skett tidigare.
Utvandring till Åsunden borde vara möjlig men hindras av mycket täta vassbänkar i dess lopp mellan utlopp och lek- samt uppväxtområden.

Åtgärder:
1. Elfiska sträckorna mellan Erstorp och Finede för att klargöra hur stark öringpopulationen är.
2. Vassröjning

objekt 2004 prioritet 2 005 prioritet 2 006 prioritet
1. 1 500 1 - -
2. - - 20 000 2

18. Horvabäcken
Mellan sjön Möckeln och Skirsjön väster om Gullringen ska det finnas ett fint bestånd av Bulsjööring.

Åtgärder.
Pågår i egen FVO –regi.

19. Vervelån vid Gullringen
Ser bitvis intressant ut men någon mer information har inte arbetsgruppen om detta vattendrag.

Åtgärder
Efter initiativ från eget FVO.

20. Nylingsån
Väster om Södra Vi rinner Nylingsån som enligt Kaj ska hålla ett fint bestånd av Öring ända upp mot Lindefalla och Hagstugesjön. Dessa delar av Stångåns vatten avrinningsområde är dock lite av en ”svart” fläck för arbetsgruppen, så det kan säkert finnas flera vattendrag häromkring som kan hysa öringbestånd.

Åtgärder beroende på initiativ från eget FVO

21.Bäck mellan Nedre Emmaren och Björkern
Bäcken ser fin ut men kan kanske under torrår få alltför låg vattenföring, någon öring har Kaj J. inte observerat. Intresset är stort från egna FVOF.

Åtgärd
Elfiske
2004 prioritet 2005 prioritet 2006 prioritet
1 500 2 - -

Sammanfattning av kostnaderna

Prioritet År 2004, 2005, 2006

1. 142 500, 198 000, 3 000
2. 7 000, 13 500, 22 000
3. 5 000, 9 000, 5 000

Summa 154 500, 220 500, 30 000
+ åtgärder som
visat sig under år 1 och 2 150 000

Summa 154 500, 220 500, 180 000

Summa + moms 193 125, 275 625, 225 000

Kommentarer:
Kostnadsuppskattningen för år två och tre är osäker. Under år ett upptäcks säkerligen nya högprioriterade åtgärder liksom under år två. I synnerhet blir tillkommande högprioriterade åtgärder fallet för år tre. Därför har en uppskattad summa på 150 000 lagts till år tre.

Någon kostnad har icke tagits upp för projektledning eller för idéellt arbete.

Studiebesök är inprogrammerat till Kalmar efter kontakt med fiskeridirektör Anders Kjellberg och till Emåns ekomuseum efter kontakt med Nils-Erik Eriksson.

Täckningsareal för biotopåtgärder, förstärkningsåtgärder och reetablering av öringbestånd har beställts från SMHI.

Förväntade resultat
Förstärkning av existerande stammar inom X kvm, ny- eller reetablering inom Y kvm. Biotopvård inom Z kvm. Åtgärderna kommer att öka utvandringen av smolt och utlekt fisk till Åsunden. Exakt kvantifiering av denna ökning av storöring i Åsunden är givetvis svår att bedöma men man bör nå fiskbar stam inom en 10 års period, vilket avsevärt kommer att öka sjöns resurs för fisketurism och för fritidsfisket.
Åtgärderna kommer att få avsevärd betydelse för att stärka en svårt hotad art och bidra till det biologiska mångfaldsmålet.

Utvärdering
Påföljande två år efter åtgärder bör inspektion av resultatet. Korrigeringar och förbättringar kan då initieras. Tredje året bör elfiskekontroller genomföras.

Finansiering
Hittills är det klart med en finansiering från beslutande FVO-områden med 60 000 under 2004. Kontakt har ännu ej tagits med Leader eller Östgötastiftelsen Natur och Fritid.

Litteratur:
- Ekologisk fiskevård. Degerman, E., P. Nyberg, I. Näslund & D. Jonasson. Sveriges Sportfiske- och Fiskeförbund. Jönköping 2002.
- Bevara öringen. Biotopvård i bäckar och älvar. Bente Gran. Filipstad 1999.
- Elfiskeundersökningar i strömmande vatten. Del 1-Kinda, Åtvidaberg, Ydre. Björn Tengelin, 1994-05-30. Länsstyrelsen Östergötland.
- Hossmoåns FVOF byggde omlöp till ”lågpris”. ”Fiskvandring och elproduktion ingen motsättning”. Fiskevård 2, juni 2003. S 26-27.
- Konstgjord bäck mitt i Örebro. Omlöp öppnar för fiskvandring till slottet. Fiskevård 2, Juni 2003. S 24-25.